Mariposa Grove

Efter att vi åkt ånglok tog vi en tur till Maryposa Grove, en del av Yosemite National Park. Där finns ”Gigant Sequoinas”, ett jätteträd som faktiskt är det volymmässigt största Trädet i världen!


Jag och Grizzly Tree. (Jag längst fram)

Man kände sig en smula liten vid foten av dessa jättar. Dessutom är de ungefär 2000 år gamla, vilket ju får en att sätta saker i perspektiv.

Vi tog en guidad tur och fick bland annars veta att skogsbränder är en naturlig del i dessa träds utveckling (de brinner inte upp, de utnyttjar bränderna på så sätt att fröna gror bättre i brunnen mark.


California Tunnel Tree

Innan man visste bättre gjorde man tunnlar i träden för att locka turister. Träden fortsätter leva (eftersom kärnan är dött material!), men i och med att man försvagar foten blir ju träden känsligare för hårda vindar osv.
På några ställen låg omkullramlade träd och de var imponerande även liggande!

Förundrade över allt vad vi sett satte vi oss i bilen och lämnade Yosemite för att åka vidare till San Francisco.

Sugar Pine Scenic Railroad

Idag har vi åkt ånglok, något framförallt Tom längtat efter länge länge. Någon timme från Yosemite finns Sugar Pine Scenic Railway som idag körde sista turen för säsongen (!). Det var en riktigt trevlig tur med detta tåg som tidigare dragit timmerlass uppför berget. Det kändes i hela kroppen när de ”gasade på” med ångmaskinen, trots att de få passagerarvagnarna vägde lätt jämförelsevis med det timmer man tidigare fraktat.

Efteråt fick Tom prata med tågföraren och gå nära loket. När vi senare gick till bilen och resonerade om vad vi varit med om berättade Tom att det ”det kommer droppar ur ögat”. Om det var något skräp eller glädjetårar, tja det kan man ju bara spekulera om…



Tuff tuff tuff…

Tyngd av allvaret…

Yosemite


Det första som möter oss när vi kör in i dalen: El Capitan. 970 meter hög.

Det är svårt att med ord beskriva denna… totalupplevelse som Yosemite är.
Här finns ringlande vattendrag, höstgula träd, höga tallar och skyhöga klippor samlat på en liten yta. Området drar naturligtvis till sig massor med turister varje år, och är något helt annat än exempelvis Joshua Tree och Death valley (där vi tidigare varit) på det sättet: Flera hotell, en liten bykärna med butiker, osv. Dessutom något mycket bra: Bussar som kör runt i en slinga i dalen och går var tionde minut från strategiska punkter. Gratis. Dessa har vi nyttjat flitigt för att komma till utgångspunkterna för de turer vi gått.

För mig som (tidigare) sysslat med klättring är det magiskt att se alla dessa klippor och turer man läst om tidigare. Men det är också helt otroligt fint att bara strosa omkring och göra kortare vandringsturer med barnen i denna inspirerande miljö. Här samlas också massor med fotografer, så jag låter mig inspireras även på det sättet…

I går förmiddag (fredag) gick vi till ”The Falls”, precis bakom vårt hotell, där vi skådade ett för säsongen ändå flödande vattenfall. Normalt brukar det vara uttorkat på hösten, men desto livligare på våren. (Det måste vara helt makalöst då!).
Eftermiddagen ägnades åt en tur till ”Mirror Lakes”, som gjorde skäl för namnet.


Mirror Lake

På vägen dit såg vi en hjort. På nära håll.

På kvällen gick jag och Axel och kollade på en klätterfilm med den legendariske klättraren Ron Kauk, som själv berättad om filmen och svarade på frågor efteråt. Mycket intressant. Filmen var främst en hyllning till naturen och Yosemite, och han framhöll gång på gång vikten av att leva i harmoni med naturen. Så rätt. Och klättringsscenerna var även de helt rätt!

Idag har jag gått på en guidad ”Photo Walk” som arrangerades av galleriet här. I dalen har den mycket kända fotografen Ansel Adams under lång tid tagit en del mycket kända bilder. Vi fick promenera runt lite och se platserna, prova ta liknande bilder osv, med en bra guide som pratade bildkomposition och annat. Bra och kul.


Half Dome, fotat under dagens Photo Walk

Vaike och barnen gick under tiden en tur till Bridelvail falls.

Efter lunch åkte vi på en mycket smal, mycket mycket krokig väg upp till Glacier Point 2199 meter högt upp och skådade utsikten därifrån. Makalöst!
På ett ställe kunde man se 980 meter lodrät ned till byn nedanför. Väldigt högt, kan man säga. Tur nog fanns det bra skyddsräcken.

Från Glacier Point ser man naturligtvis de höga topparna också. En mycket framträdande bergstopp som syns från nästan hela dalen är ”Half Dome”. Vår tur till Mirror lake gick till foten av Half Dome, och från Glacier Point såg vi den från ett helt annat perspektiv. Mycket fint, kan man väl kort och gott beskriva den utsikten!


Jag, vid Glacier Point. Half Dome i bakgrunden.

Nöjda styr vi nu kosan vidare, via en ångloksjärnväg och skog med jätteträd (i morgon) till San Francisco. Det blir också spännande.

Klicka på någon av bilderna ovan, så kan du se fler bilder från Yosemite!

Bodie Ghost Town



Stilla, värdigt och märkligt.(Klicka på bilden, så kan du se en karta vart Bodie ligger.)

En rejäl bit bort från de stora vägarna hittar vi, på ca 2400 meters höjd, Bodie. Häftigt att gå omkring bland dessa väderbitna byggnader där det fortfarande finns kvar inredning och föremål, helt intakt men såklart slitet och gammalt.

Knallklart väder, som vi blivit bortskämda med under hela resan!

From Palms to Pines

Tidig start på dagen, avfärd från Furnace Creek innan solen gått upp. Dags att åka vidare mot Yosemite nationalpark.


Vi stannade till vid Stove Pipe Wells för att tanka och välkomnades av soluppgången.

När vi kommit ur Death Valley var det långbyxor och fleecetröja på. 11 grader och hård vind på slätten i Lone Pine.

Vi körde sedan upp mot högre höjder igen: Mt Whitney ligger här, i södra delen av High Sierras. Fantastiska (FANTASTISKA!) vyer och hög klar luft (vindstilla i bergen!) välkomnade oss när vi kliver på stigen in bland bergen. Det är dock nästan nästan två mil mycket tuff vandring, så det får bli en annan gång…

Men ett raviolikok på gasköket fixade vi med glans. Sen kikade vi på ett vattenfall och styrde (försiktigt) nedför den branta vägen åter till 395:an norrut från Lone Pine.


Promenad på stigen mot Mt Whitney, högsta berget i USA.
Klicka på bilden för att se fler bilder från samma plats!

Vid femtiden anländer vi till Virginia Settlements (karta, Google maps), ett otroligt pittoreskt ställe med välhållna stugor vid en liten bäck. Käkar stor god pizza i den mysiga restaurangen, innan vi bäddar ned oss i stugan och kollar på TV.

Dagen har bjudit på stora kontraster. Vi konstaterar att Hallandsåsen är en i sammanhanget ganska beskedlig backe (även) när det gäller bilkörning: Under dagen har vi passerat höjder från -190 fot (Furnace Creek) till 8138 fot (Conway Summit, nära där vi bor i natt). Det innebär alltså en höjdskillnad på drygt 2500 meter. Och där emellan har vi passerat tre pass på 1500 – 1600 meter…

Det har även blivit skillnad i temperatur. I Death Valley hade vi ju över 30 grader på dagarna, men nu när vi kommit in i skuggan av High Sierras är det beskedligare temperaturer. Under dagen har vi haft runt 12 grader, men nu (kl 21:30) är det -3 grader. Kontrasternas dag, som sagt…

I morgon bitti ska vi till ännu en spökstad: Bodie.
Sedan bär det av över Tioga Pass (Googla!) mot Yosemite. Spännande!

Spökstad och vandring i Golden Canyon

Som man kan se på de bilder som figurerat i inläggen här från Death Valley är det ett ställe med mäktiga och märkliga bergsformationer, höga berg och djupa dalar. Till och med den lägsta punkten på västra hemisfären, -281 fot under havsnivån (Badwater Basin).

Idag besökte vi en ”spökstad”: Rhyolite, en bit in i Nevada. Märkligt att vandra omkring i ruiner efter ett samhälle som så sent som 1911 hade 10 000 innevånare nu bara är ruiner.
Sedan gick vi en tur i Golden Canyon, en vandring bland höga bergsväggar och med vidunderlig utsikt över ”the Badlands” längst in i Canyon.
Barnen hade fullt upp med att bygga torn av stenar, jag och Vaike njöt av utsikten och den absoluta tystnaden.

Tystnad rådde för övrigt inte vid lunchbuffén, där vi hamnade mitt bland tre busslaster franska turister…
Men vi har bott bra på Furnace Creek Resort, nära till poolen och lekplatsen.

I morgon styr vi vidare mot nya äventyr, via Lone Pine och kanske en avstickare till Mt Whitney och sedan upp mot Mono Lake.

Varm, varmare, Death Valley (Axel)

Aloha bloggen

Nu är vi på ett ställe som heter Death Valley. Vi har också varit i Las Vegas.
Där vi bodde tyvärr bara en natt men vi han ändå BADA!!! Sen åkte vi ner för Las Vegas blvd där alla casinon ligger och det var kortfattat:
Ljust.
Sen åkte vi till ett sjukt varmt ställe där vi är nu alltså.
Här i Death Valley är det minst 35 grader varmt varje dag=
SKÖNT!!! .
Vi har också badat varje dag det är också väldigt SKÖNT!!!
I morgon ska vi åka till en annan Nationalpark som heter
Yosemite.

Hastala-vista bloggen!

Vi är i öknen (Tom)

Vi är i Death Valley. Här är det jättevarmt!
Vi badar varje dag och hoppar från kanten. I poolen är det också jättevarmt.
Där vi bor finns ett gammalt ånglok. Igår tittade vi på det. Det var spännande.
Vi har varit i en sand-öken med jättemycket sand. Min sko blev full med sand!

Det finns en lekplats där vi bor. Där finns en snurra jag, Leo och Axel lekte i.
Idag har vi varit i en spökstad. Där såg vi några spöken. Dom var inte så läskiga.