Kroppsminne

Nu har vi snart varit tillbaka i två veckor och kroppen hänger bara inte med. Det är svårt att förklara hur det känns eftersom kroppen inte alltid låter sig beskrivas i ord. Klimatet i Fremantle öppnade kanalerna i min kropp och energin fylldes på, och jag trivdes fantastiskt bra i värmen. Idag var det 25 grader kallt och en otroligt vacker vintersol, men kroppen (och själen) är fortfarande kvar i Fremantle och det känns svårt att acklimatisera mig… Känslan påminner om baksmälla, lite lätt ångestframkallande, och känns nog igen av er som gjort något liknande.

Ett svar på “Kroppsminne”

  1. Har ni någon ledig tid för att komma ifatt er själva hemma nu? Eller är det fullt ös med jobb, dagis etc.. redan?
    Hur snart ska ni flytta till ny adress? Det är ju inte heller ett jobb som sköter sig själv!
    Jag längtar också efter vår och värme! Det är inte kul, när det varje dag kommer ny snö.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *