Husbil på Nya Zeeland

Vi har ju haft lite strul med vår husbil. Den Ford vi först fick gick inte bra. Motorn gav inte någon kraft och vi gjorde väl som mest 40 km/h. Efter telefonsamtal till hyrfirman, dök platschefen upp på den parkering där vi stod (inom 10 minuter) och hon konstaterade också felet. Vi blev lovade en ny bil och linkade tillbaks till firman.

Den nya bilen var faktiskt (nästan) ny. En Volkswagen som endast gått 1000 mil. Den var dock lite mindre i själva bo-delen och inte lika välutrustad i ”bil-delen”. Men den var helt OK att köra. Eftersom vi skulle passera Auckland på vår resa söderut (vi började körde norrut första kvällen, mot Whangarei) blev vi lovade att byta tillbaks till Forden om vi så önskade.

Resan till Whangarei gick bra. Vi kom ju iväg rätt sent, då vi dessutom bokats om till ett senare plan. Det var alltså mörkt när vi kom fram till den camping vi hittat halvvägs till Whangarei. Gissa om vi blev förvånade när vi nästa dag såg hur fint det var runt omkring oss!

Waiwera

Camping första natten – fint läge

Nästa dag körde vi norrut. Det var ett fantastiskt landskap och bra vägar, även om det var både smalt och backigt. Husbussen är relativt lättkörd, men bredare än en vanlig bil och framför allt längre. Den är jättelång!

Längst bak kan man då och då se denna utsikt:

Utsikt

Norra Nya Zeeland sett genom ett husbilsfönster

Landskapet är som sagt vackert… Whangarie var toppen (mer om det senare). Vi valde att byta till den första bilen, Forden, när vi passerade Auckland idag. Det var ett bra byte. Den är lättare att köra, sexväxlad och har dessutom bättre sittställning. Tyvärr är den lite skramligare (det är ju en Ford…), men inget vi inte står ut med.

Dessutom är själva bo-delen större och mer ombonad. Och så har den lite mer utrustning, så som soltak och fiffiga förvaringsutrymmen för barnvagnen mm. Vi är nöjda!

Felet? Det var fel på spridarna (bränsleinsprutningen), men dessa är nu bytta. Den går m.a.o bra, peppar peppar…

2 svar på “Husbil på Nya Zeeland”

  1. Aj aj aj… Här var vi 2000. Ni tycks följa våra fotspår. Vi hade dock en längre tid på sydön som var fantastisk. Håller med om exploateringen av Lord of the rings. När vi var där pågick inspelningar och redan då gjorde man business av det hela. Annars var det fint – mycket fint. Ni hann inte med bungijump??? Tänka att vi fyra gjorde detta utanför Queenstown. Mest skrek far – som en stucken gris – när han föll. Modigast var mor Ulla. Vi kommer nog återvända dit om ett år eller två.

    Ulla och Mikael

  2. Bungujump?!? Nja, det är inte my cup of tea efter att under klätteråren hela tiden försökt undvika att falla… 🙂
    Men jag måste ju samtidigt erkänna att det är modigt av er att ha gjort det. Eller tokigt… 😉

Lämna ett svar till Micke Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *