Off the beaten track…

Av en kollega fick vi reda på en liten oexploaterad by, ett ställe som heter Guilderton. Namnet har den fått efter ett holländskt handelsfartyg som sjönk utanför kusten där på 1600-talet, med massor av holländska mynt, guilder, ombord. Fast den äldre generationen kallar byn rätt och slätt för Moore River, för den ligger precis där floden rinner ut i havet.

Så vi åkte dit och upptäckte en liten pärla…Men där floden skulle mynna ut i havet var det en 50 meter bred sandremsa! Floden stack ner under jord precis där. Så resultatet var att på ena sidan så bildade floden en sötvatten pool med grunda sandstränder och på andra sidan sandremsan så slog höga vågor in över sandstrand. Själva byn och flodmynningen var skyddad från den värsta vinden bakom gräsbevuxna kullar, och det enda som fanns där var en liten camping, en affär/restaurang och en kanotuthyrning. Och så en bunt Perthfamiljer som spenderat helgen på campingen.

Det var perfekt. Först var vi på havssidan och Micke och jag badade i de höga vågorna. Sedan gick vi till andra sidan, där Leo och Axel kunde plaska runt i det varma flodvattnet.

Det finns en stark lokal opposition mot planerna att bygga ut stället med en massa sommarhus. Över huvudtaget verkar de som bor i Western Australia uppskatta när det inte är så mycket folk på samma plätt. Min kontakt här, prof Leonie Rennie, sa att hon faktiskt aldrig varit på The Gold Coast (turistställe på östkusten), för ”in all photos I have seen from there, there are just too much people”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *