Drakflygning i South Perth

Idag har vi varit på en liten tur till South Perth. Det är ingen märkvärdig utflykt i sig, men lite kul att besöka eftersom det var där vi bodde första gången vi var i Perth (2003). Främst är det det stora grönområdet närmast floden, med utsikt över själva downtown Perth som lockar. Där kan barnen leka på någon av de fina lekplatserna och pappan kan dricka en kopp Flat White (från Dôme Yonas… 😉 ).

Axel passade på att flyga sin nya drake, inköpt på High As a Kite på Fremantle Markets. Den flög rätt ok i den för dagen relativt starka och byiga vinden, även om den är mer lämpad för lättare vindar. Tom tittade intresserat på.

drakflygning1

Tom kollar in när Axel flyger drake

Värmerekord

Har just kollat nyheterna. Idag har det varit 42,4 grader i Perth vilket är värmerekord för mars månad! Det är en cyklon uppe i nordvästra Australien som ”blåser” ner den här varmluften. Hur överlever man denna hetta?

För det första så måste jag tillägga att luftfuktigheten bara är 13%…Det är snustorrt i luften, så fast vi promenerade i sol till busshållplatsen idag så blev vi inte svettiga konstigt nog. En underlig känsla. Det är inte förrän man går in någonstans där det inte finns AC, där luften är fuktigare som man börjar svettas. Luften står heller inte stilla, det fläktar skönt, så skuggan är underbar. Det känns också ovanligt. I Sverige när det blir riktigt varmt så brukar ju luften stå stilla.

Men herregud vad skönt det var att bada i havet i förmiddags. Jag hade kunnat ligga i och guppa runt hela dagen…Till och med Leo badade trots att han sällan vill gå i om det inte är över 30 grader i vattnet.

Alternativ världskarta

En sida som visar världskartor modifierade efter olika faktorer: Daily Mail, UK:

We all know what the world looks like. But a new series of extraordinary maps shows our planet in a very different light.

Rather than defining each country by size, these computer-generated modified maps – or cartograms – redraw the globe with each country’s size proportionate to its strengths, or weaknesses, in a whole series of categories.

For instance, when it comes to military spending, the U.S. appears bloated, but Africa is huge when HIV prevalence is mapped.

Uppdatering: Länk till kartornas ursprung: http://www.worldmapper.org/
(Via Daring Fireball.)

Varmt (uppdaterad)

Det har kommit en riktigt varm luft ett par dagar över Perth området… Luften kommer från ökenområden norrut och är riktigt torr. Så idag har vi andats in luft som var varmare än kroppstemperaturen!

Men det är faktiskt inte så farligt. Man anpassar bara aktiviteterna. Mellan 13 och 16 kör man med lite mer luftkonditionerade aktiviteter och sedan går man ner till stranden efter 16. Jag och Axel vandrade ner till stranden vid 19 tiden ikväll. Där var det fullt av folk som grillade och badade, barnfamiljer, ungdomar, pensionärer alla ålderskategorier. När solen precis skulle gå ner vandrade vi hem igen, Axel endast iklädd en handduk. Härligt!

Uppdaterad av Micke tisdag den 6 mars:
Så här mitt i natten, kl 23:30 , har det sjunkit under 30-strecket. Idag har det varit snudd på värmerekord här, bara någon tiondel från det gällande 42.7°C. Jag tror att det är månadsrekordet som avses, men är inte säker. Här är en prognos som gärna får stämma:

Perth varmt

Notera att det blir svalare i slutet av veckan, når Lena och Christer kommer hit! Dagens högsta temp i vänstra hörnet. (Bilden från Weather-widget i Mac OS X)

Hemma igen – nästan

Så var vi åter i Fremantle! Det känns otroligt skönt.

Resan från Auckland tog sin början redan halv sju lokal tid (och föregicks av en tvärrusning med all packning, då vi försov oss och höll på att missa flygbussen från hotellet).  Efter en nästan två timmar lång (!) incheckningsprocedur lyfte vi mot Sydney. Väl där passkontroll, uthämtning av väskor, genom säkerhetskontroll, buss till inrikesterminalen, säkerhetskontroll, bagagelämning och så en stunds fikapaus.

Flygningen till Perth gick ”smooth”. Tidsskillnaden började nu ta ut sin rätt: De två små sov stora delar av den 4,5 timmar långa flygningen. Vi har nämnligen haft en lång dag – på riktigt. Fem timmar längre än en vanlig dag.

I Perth är det varmt. Väldigt varmt. 35°C i eftermiddags och varmare har de lovat. I mitten av veckan 40°C. Vi får väl se hur det blir. (Vädret visas ju också på denna sidas högra sida, aktuellt från Perth flygplats!)

Att komma hit kändes på ett sätt som att komma hem. Vi har ju ändå bott här i fem månader för två år sedan och känner naturligtvis igen oss. Huset vi hyr ligger längre bort från centrum, men nära stranden. Havsutsikt om man står på tå i trädgården. Rent, fräscht och mysigt! Barnen fann sig direkt trivas och här är tyst och lugnt. (Förutom vår egen gräshoppa på väggen i hallen, som spelar då och då. En riktig, alltså.)

Nu är det dags att göra kväll. Klockan är här halv nio, men i kroppen är den halv två på natten. Sov gott!

Maori

Vilken skillnad på hur urinvånarna här är en del av samhället jämfört med Aussie! De flesta ortsnamnen är på maoriska, många skyltar är tvåspråkiga (hopplösa att uttala, det är ordbildmetoden som gäller när man läser kartan), Maori verkar vara samhällsmedborgare på ett annat sätt än native austrailans (Aboriginies). Tyvärr så ser man inte mycket av de infödda australiensarna i det austarliensiska samhället, mer än på museer och souvenirshoppar och i vissa ”reservat”.

Trist nog missade vi en ”Maori Performance” när vi var i Rotoroua med ett par minuter. Deras danser verkar vara häftiga. Påminner om Fijianernas danser och kultur…men så är de ju från samma folk! Axel verkar vara mycket intresserad, frågar massor om Maori och hur de ser olika ut jämfört med oss osv. Jag tror att det är jättebra för honom att verkligen få känna på den mångfald av människor som finns. Väcker nyfikenhet, respekt och intresse för männsikor som skiljer sig från oss!

Lord of the Rings – en flopp

Naturligtvis hade vi tänkt oss att se några av de ställen där Sagan om Ringen spelades in. Glada i hågen planerade vi in ett besök i Mordor och ett besök i Hobbiton. Flopp! Mordor (Vulkanerna i Tongarino National Park) var höljda i dimma, vi såg ingenting av dem, och Hobbiton fick man inte besöka utan att vara med på en två timmars guidad rundtur. Tveksamt om Leo hade uppskattat det…

För den riktigt inbitne fantasten så finns det guideböcker där de exakta GPS koordinaterna för olika scener i filmerna är utsatta. Bra för den som vill göra en egen Sagan om Ringen.

Visserligen hittade vi en ”walkway” till en utsiktspunkt vid Waitomo caves som faktiskt gav oss en känsla av vara på väg genom ”Middleearth”. Mörkmårdens skogar, stentrapporna där hondjuret bodde, Fylke, stenstatyerna i skogen vid Osgiliath och Rivendell, allt passerade vi på halvtimmes promenad uppför ett berg!

Nya Zealändare

Här i Nya Zealand bor många människor som verkligen aktiverar sig. Och det verkar vara viktigt att det är aktiviteter som åtminstone kräver hjälm (sånt som Seinfield kallar ”head-crashing activities”). Var vi än befinner oss så ser vi människor i olika sorters fordon på väg att utföra övningar iförda specialdräkter och annan utrustning. Och senast idag såg jag på nyheterna hur en kille kommit på ännu en sådan sport, ”hydro-skiing”. Vattenskidåkning under vattnet.  I och för sig förstår jag denna dragning. Det finns verkligen inbjudande natur!

Små barn på resande fot

_dsc4001.jpgEfter en vecka i husbuss med tre små barn så har vi sett massor och gjort en del, men inte så mycket av det som står i turistbroshyrerna. Det gäller att hitta de där smultronställena och plocka rent där istället för att hinna med så mycket som möjligt. Det har vi i alla fall lärt oss. Det var de där gångerna vi stannade lite extra länge på några ställen som vi hittade stunderna att minnas. Och då hann vi också med en klassisk Nya Zealändsk öl (i det här fallet Mac’s gold) mellan barnmatsburkarna. Och barnen dricker naturligtvis inhemsk dricka också. Axels favvo är L&P (Lemon & Paeron). Leos absoluta favorit hittills har dock varit den Thailändska guavajuicen. Så tack vare barnen har vi fått tid till att landa på olika ställen. Nästa gång vi reser i husbuss till Nya Zealand med små barn så lägger vi oss på en camping i Taupo minst en vecka och gör småutflykter därifrån… För det blir en nästa gång alla gånger (fast kanske inte med små barn).

Hot stuff

Skylt halt vid kallt väderTorsdag: Eftersom vädrets makter var en smula emot oss, blev resan från Waitomo till Taupo inte den upplevelse vi tänkt oss. Vägen går på hög höjd över bergen. Det är ju i sig inga problem och borde ju ge många möjligheter till fantastiska vyer. Eller?
Visst är det så, men det förutsätter ju en klar himmel och inte, som för oss, låga moln. Trist. Men vägen var ändå vacker. Fantastisk asfalt! (och andra omgivningar). Men vi fick allstå inte se några vulkaner! Trist.

Taupo är en fin liten stad i kanten av den stora sjön Lake Taupo. Hela staden var för närvarnade helt inne i förberedelserna för Ironman, en triathlon-tävling för hårda. 3,9 km simning + 18 mil cykel + 4,2 mil löpning (ett marathon). Först i mål vinner. Oj oj. Vår camping huserade flera tävlande som putsade på cyklar, provade våtdräkter och käkade pasta. Tävlingarna gick av stapeln idag lördag, så vi missade själva tävlingarna eftersom vi åkte vidare.

Fredag: Åkte tidigt norrut och sökte upp Hidden Valley, där vi besökte ett vulkaniskt aktivt område. Där gick vi bland heta källor, geysrar och kokande lerpölar. Det var faktiskt otroligt häftigt! Dessutom var det ett litet ställe, inte särskilt exploaterat. Ett bra alternativ till att se höga döda vulkaner på flera mils avstånd!

Hot

”Deltat” från de heta källorna