Oj. Vilka upplevelser!
Gryningstur på Yellow River: fåglar, krokodiler.
Senare en krokodilhoppningstur närmare Darwin (Adelaide River).
Båda häftiga på olika sätt!
Laddar upp fler bilder när jag hittar bättre uppkoppling…
Självklart är man som svensk och dessutom norrbottning van vid långa avstånd. Sverige är ju långt, som bekant. Om vi sätter oss i bilen hemma i Nyhamnsläge och kör norrut i 190 mil, kommer vi en bra bit upp i landet (typ till Kiruna). På resan passeras uppenbart en hel del städer och samhällen.
Välkänd klippa: Uluru (Ayers Rock).
Vacker i solnedgång, fin att vandra vid, men det var (såklart) väldigt turistiskt. Och trist att se så många klättra upp trots urinvånarnas tydliga skyltar med önskat man inte klättrar. Trist.
Fin-fint boende på Mc Cracken Country Club, med tillgång till tennis och basketboll pool. Snajdigt värre! Och stort hus att bo i, förvånansvärt billigt.
Victor Harbor bjöd annars på fint väder, bra promenad runt vackra Granit Island, lekparkslek och parkeringsböter.
Halls Gap är lite av en mini-version av Yosemite (supercool stooor nationalpark i Californien). Här finns också höga berg, djupa dalar, wildlife, bäckar, stigar och breath taking views. Dock är bergen inte lika höga hör, men det är heller inte lika mycket folk (särskilt inte nu, när vi är här under lågsäsong!).
Port Campbell är mest känt för den vackra kustlinjen, med de mäktiga klippformationerna som havet mejslat fram. Att uppleva soluppgången och gryningen vid dessa stränder, höra de stora vågorna rulla in och – framför allt – se ljuset spela över de stora klipporna, det var fantastiskt fint!
Det visade sig att vi på något sätt uppgraderats ett snäpp så att vi i stället för en “vanlig” Toyota kunde köra iväg i en aningens mer sportig Ford Falcon RX6. Trevligt på alla sätt.
Med god kartläggning och stöd från GPS (Navigon i iPhone – mycket bra!), tog vi oss snabbt ut P motorväg västerut, för att sedan vika söderut mot Great Coastal Highway, en mycket vacker och mycket kurvig väg längs havet. Flera timmar och några stopp (för att svälja åksjukan) senare, kom vi så småningom fram till Port Campbell, en liten liten by med några hotell och en bra restaurang. Mätta i magen och duktigt trötta stöp vi i säng för att kunna stiga upp före soluppgången nästa dag!
Taxiresan från flyget i gryningen bjöd på nya vyer, jämfört med de senaste dygnets baksida på flygplansstol. Vaike tog emot oss i det lilla hus hon hyrt och bott i de senaste fyra veckorna, och trötta stapplade vi in i värmen från husets kamin och Vaikes famn. Glada (och trötta) tog vi en liten rundtur: Vardagsrum med kamin, kök och badrum med bubbelbadkar! Och två sovrum.
21 timmar. kändes väl så drygt. Trots en kort bensträckare genom två säkerhetskontroller i Dubai så var vi typ rätt så less sista sju-åtta timmarna.
Landade 05:50 lokal tid och tog oss via (billig!) taxi ”hem” redan kl 7.
Dusch och ett par timmars sömn, sedan frukost. Mysigt att vara samlade hela familjen igen!
Sen blev det ”stan” och hyra av cyklar. Nu är klockan strax före åtta på kvällen och jag somnar i princip stående. Vansinnigt trött!