Kategori: Curtin U.

Nu är det min sista dag här på Curtin University of Technology. De har varit så gulliga här och bjudit mig på Morning Tea (kaffe och bulla) och sagt lite snälla saker så där formellt, inför alla. Det var skönt med ett bra avslut. Jag passade också på att tacka alla både för mig och å Luleå universitets vägnar. Man är ju lite av en ambassadör när man reser runt i tjänsten så här. Leonie är en väldigt bra kontakt in i forskarvärlden inom mitt område och jag har fått en kär vän här när jag lärde känna Tanya lite mer privat. Känns kul att fylla på adressboken!

Nu känns det som vi står vid gaten på flygplatsen…

Ja, så var det dags igen. Jag sitter i min lilla kub på universitetet och samlar kraft för att göra något vettigt av de sista två veckorna här på Curtin University. December gick så otroligt fort! Det känns så tråkigt att avveckla precis när jag kommit igång och hittat mig en plats här på SMEC. Både jag och Micke känner att vi nog har varit här för kort tid, nästa utlandsvistelse får bli längre! Vi fantiserar redan om nästa projekt, den här resan gav oss ju mersmak. Kanske San Fransisco?

Men Western Australia har hittat en plats i våra hjärtan, vi rekommenderar verkligen alla att resa hit!

Skönt att vara tillbaka på västkusten igen! Efter 4 dagar på konferens i Surfer’s paradise (sic!) strax söder om Brisbane, så hann jag bli ganska trött på skyskrapor, turister, fuktigt väder. Men visst var stranden fin…

Konferensen handlade om Technology Education Research. Eftersom jag studerar lärande i science centres så ingår lärande i teknik i mitt intresseområde. Fast det var väldigt inriktat mot lärande i teknik I SKOLAN, vilket inte är mitt område riktigt. Nåja. Jag hade det trevligt i alla fall, och träffade sex tillresta svenskar där. En del har jag haft mailkontakt med innan, en del har jag träffat förut och en del var nya ansikten. Men sammantaget var det den stora behållningen av mötet, att träffa nya människor som man kan nätverka med senare.

Min egen presentation var en sådan där just-in-time presentation. En kvart innan folk kom in till seminariet gjorde jag det sista i min PowerPoint presentation. Men det blev en trevlig och givande stund, med många intressanta kommentarer från åhörarna.

Nu skriver jag. Hoppas jag kommer in ett ”flow” snart för det här är ju JOBBIGT. Men kreativt arbete har ju beskrivits som 5% inspiration och 95% transpiration, så det är ju bara att jobba på. Min taktik är att skriva 2 sidor om dagen.

Det är en bra taktik, att sätta upp ett mål I TID. Då behöver jag inte skriva 180 sidor dagen innan dead-line. Och att skriva en bok är att skriva mycket, mycket mer än det antal sidor som kommer med på slutet…tack vare ordbehandling så skriver man ju om, strukturerar om och byter ut text hela tiden. De dagar jag får ihop mer än två sidor kan jag ju ta ut som ”komp-sidor” sen, eller? Sen är det ju det här med att veta vad man ska skriva.

Men jag vet ju att skrivandet i sig är inte ett mekaniskt nedpräntande av något man redan vet. I själva skrivandet händer det något, kugghjulen börjar snurra. När jag är färdig med den här boken, ska jag ta en gin och tonic. Det tror jag att jag kommer att känna att jag är värd!

Så här ser min arbetsplats ut. Jag trivs ganska bra i den. Den gör att jag varje dag tar promenader på campus efter lunch. Eller så lägger jag mig under ett träd och vilar lite och lyssnar på fåglarna, och sorlet från alla studenter som också hellre är utomhus. Men när jag är vid min arbetsplats jobbar jag, det finns inte så mycket annat att göra där.

Det gäller att ha målet i sikte. Den materiella aspekten av att vara doktorand är ju att i slutändan så har man skrivit (bl a) en bok. Varför den kallas avhandling vet jag inte, på engelska heter det Thesis. På bilden finns en svensk avhandling och en australiensisk thesis. Man skulle kunna säga att sättet att se på en avhandling blir lite olika i Sverige och Australien. Jag menar, den ena ser ut som en statlig rapport och den andra ser ut som en medeltida bibel…

Som ni kanske vet så vann de konservativa valet här i Australien. John Howard skrämde över väljarna på sin sida med att lova att INTE göra som Labour skulle (enligt honom) göra om de vann: Höja räntorna. Min bordsgranne, Tanya, är väldigt engagerad i studentkåren. Här väljer studenterna in vilka som ska styra kåren på samma sätt som de nationella valen, det är alltså ett politiskt val.

Tanya är nu mycket besviken på att de konservativa vann de nationella valen. John Howard har nämligen gått ut med att höja avgiften för att plugga på universitet. Som det är nu kostar det olika mycket att gå på universitet, beroende på vilken utbildning man vill gå (och förstås vilket universitet man vill in på). Här på Curtin kostar de billigaste utbildningarna ca 2000 dollar per termin (ca 10 000 kr). John Howard kommer troligtvis att höja avgifterna ordentligt. Tanya och studentkåren rasar!

Det är nog bara en tidsfråga innan diskussionen om avgifter på universitet är i gång i Sverige också. Är det inte ett socialdemokratiskt beslut att satsa på ”elituniversitet”? Jag kan ha fel där, men jag har ett svagt minne av att ha läst om ett sådant inlägg av Tomas Östros.

Ja, tänk vad lite erfarenhet av att vistas i en mångkulturell arbetsmiljö jag har…Men här får jag verkligen prova på! På senaste doktorandkollegiet var vi 1 från malaysia, 3 från Mocambique, 1 från USA, 1 från Sydafrika och en bunt australiensare. Och så jag som ensam (Nord)europe. Det är en väldigt bra erfarenhet att vara i minoritet! Speciellt fascinerad är jag av Afrikanernas infallsvinklar, de har ju en helt ny referenslista att dela med sig av. Jag menar, hur många afrikanska författare har jag i min referenslista? Jag tror inte ens att jag någonsin sett eller hört en afrikansk professor. (I Sverige är det ju inte heller många professorer som inte följer koden, ni vet, vit+man+över 50).

Å andra sidan kan jag också dela med mig av den nordiska delen av min referenslista, vilket verkar uppskattas. Det finns en australiensisk doktorand här som verkar vara mycket insatt i svenska akademikers arbeten. Imponerande. Hon har både refererat till Ingrid Carlgren och Roger Säljö ”and the swedish educationer Steinar Kweijl (alltså Kvale)”… Jag berättade för henne att han är dansk. Och psykolog. Men härbortifrån är det kanske sak samma!